EN LITEN BERÄTTELSE OM MIG HELMI
Författare: Stickan Sellmar

Jag heter Helmi och bor med min husse och mamma Cayenne.

En uppfödare som träffade mig som valp, sade till husse, den tiken har du fått för dina synder. Enligt husse hade hon rätt.

Jag är en ”jobbig tik”. Jag tar plats, tränger bort mamma, kan gå upp på matbordet stjäla mat.Hur det kan gå till? Brorsan var här, husse hade främmande, ett bra läge. Människorna var på verandan och tog ett bloss. Hugo tog sig upp på bordet, han stötte till ett bestick och det hörde husse. Husse kom in sa några välvalda ord och brorsan försvann. Jag låg på kökssoffan och ”sov” slutna ögon hoprullad. Husse gick ut till dom andra och stängde dörren. Vet ni vad husse gjorde? Han slet upp dörren efter ca 15 sec. Och där stod jag på bordet. Mycket genant.. Den gubben är rätt smart, han kan sin Helmi!

Brorsan och jag är mycket pålitlig. Skulle vi komma loss tillsammans är vi borta i minst 6 timmar, man kan ställa klockan efter oss. Förra vintern -05 höll det gå åt skogen. Hugge hade snö kontakt med pungen i fem timmar och behövde komma till ett snöfritt ställe. E 18 mot Kapellskär är snöfri. En bonde som känner mig fick tag i honom och dom ringde husse, pungen var röd som en jordgubbe. Personligen höll jag mig på rätt sida om viltstängslet. Husse fick syn på mig och började ropa in mig. Jag tittade inte åt hans håll, det var genant att bli ertappad i skogen. Husse sa något om att jag skulle gå hem och några ord som inte lämpar sig i tryck.. Jag var hemma på ca 20 minuter.

Nästa dag var det utställning. Domare skrev något om kostigt baksteg. Om domaren blivit dragen 5 timmar i snön med rumpan bar, tror jag att han också skulle ha konstigt baksteg

Nu i vinter har Hugge och jag slagit rekordet på sex timmar. Husse och jag var hos min gamla matte, i Dalarna. Husse skulle lasta bilen med sex gårdisar och då smet Hugge och jag. Det var 8 grader kallt snöade och blåste kraftigt. För att göra historien kort. Vi kom hem efter 7 timmar. Husse och matte hade varit ute och letat i flera timmar. Kl 2200 skulle husse ta en sista runda, men då kom vi. Hugge orkade stå och äta, jag fick min mat serverad i soffan, så jag kunde ligga och äta. Efter det att husse lyft upp mig i kökssoffan bland kuddar, låg jag där och morrade till dom andra hundarna.

Nu är det så att min ena son bor hos husses ena dotter med familj. Husse brukar vara hundvakt när dom är utomlands. Waldemar den halte och Lytte och Adolf som sonen kallas, var hos oss.

Nu gällde det att lära upp grabben. Jag tog en runda på en timme, med honom. Han kroknade och gick hem. Jag tänkte till och gick till en granne, som brukar vara barnvakt åt mig och morsan. Husse kroknade mentalt, vet ni vad jag fick göra? Jo, jag fick springa efter bilen hela vägen hem. Jag tror att husse var lite arg.

Häromdagen fick han spelet och praktiserade en Barbro Börjesson, hon i kvällsöppet, med problem hundar. Husse var lat och sa att morsan och jag skulle gå fot på transportsträckan, den mer trafikerade vägen. Jag var enligt husse lomhörd, då kom koppel med halskedja farande och jag pep till, sen gick jag fot. Man är ju inte hjärndöd.

Husse har gått för en instruktör som har gått i lära hos Börjesson, så husse kan om han vill. Det är ju skrämmande!!

Husses stora problem med mig är, att slickar mig ur problemen. Husse och jag avskyr dressyr. Husse avskyr också olydiga hundar, men han har kapitulerat. När han släpper oss i skogen, säger han till sig själv: Nu äger jag inga hundar. Att han inte litar på mig, är en sak, men jag litar på honom och det är det viktigaste.

Husse har hjälpt mig att skriva och det här var bara lite av vad jag kan. Husse har hotat med att skicka mig till Kina och göra pälsmössa av mig.

Hej då från Helmi!